English
Français
Italiano
Español
Vocabulary
Vocabulaire
Vocabolario
Vocabulario
Numbers
Numéros
Numeri
Números
nƏmbərs
numĭro
númeri
números
zero
zéro
zero
cero
zîrou
zĭro
séro
séro
one
un
uno
uno
wən
ə
úno
úno
two
deux
due
dos
tu
də
dúe
ðos
three
trois
tre
tres
ðri
trwa
tre
tres
four
quatre
quattro
cuatro
for
katr
kwátro
kwátro
five
cinq
cinque
cinco
fáiv
səŋk
ےnkwe
sínko
six
six
sei
seis
sĭks
sis
séi
séis
seven
sept
sette
siete
sévən
set
séte
syéte
eight
huit
otto
ocho
éit
uwit
óto
ó€o
nine
neuf
nove
nueve
náin
nəf
nóve
nwébe
ten
dix
dieci
diez
tĭn
dis
dyé€i
ðyés
eleven
onze
undici
once
əlévən
onz
úndi€i
ónse
twelve
douze
dodici
doce
twelv
duz
dódi€i
ðóse
thirteen
treize
tredici
trece
ðƏrtín
trez
trédi€i
trése
fourteen
quatorze
quattordici
catorce
fórtín
katorz
kwatórdi€i
katórse
fifteen
quinze
quindici
quince
fîftín
kəŋz
kwíndi€i
kínse
sixteen
seize
sedici
dieciséis
sîkstín
sez
sédi€i
ðyesiséis
seventeen
dix-sept
diciassette
diecisiete
sévəntín
diset
di€aséte
ðyesisyéte
eighteen
dix-huit
diciotto
dieciocho
éitín
dizuwit
di€óto
ðiesyó€o
nineteen
dix-neuf
diciannove
diecinueve
náintín
diznəf
di€anóve
ðyesinwébe
twenty
vingt
venti
veinte
twénti
vəŋ
vénti
béynte
twenty-one
vingt-et-un
ventuno
veintiuno
twéntiwón
vəŋte-əŋ
ventúno
béintyúno
thirty
trente
trenta
treinta
ðƏrti
traŋt
trénta
tréinta
forty
quarante
quaranta
cuarenta
fórti
karaŋt
kwaránta
kwarénta
fifty
cinquante
cinquanta
cincuenta
fîfti
sekaŋt
€inkwánta
sinkwénta
sixty
soixante
sessanta
sesenta
sîksti
swasaŋt
sesánta
sesénta
seventy
soixante-dix
settanta
setenta
sévənti
swasaŋtdis
setánta
seténta
eighty
quatre-vingts
ottanta
ochenta
éiti
katrəvəŋ
otánta
oێnta
ninety
quatre-vingt-dix
novanta
noventa
náinti
katrəvəŋdis
novánta
nobénta
hundred
cent
cento
cien
ĦƏndrĭd
saŋ
ێnto
syén
thousand
mille
mille
mil
ðáuzənd
mil
míle
mil
million
million
milioni
millón
mîlyən
milyoŋ
milyóni
miўón
first
première
primo
primero
fərst
prəmye
prímo
priméro
second
deuxième
secondo
segundo
sékənd
dozyem
sekóndo
segúndo
third
troisième
terzo
tercero
ðərd
trwazyem
térso
terséro
fourth
quatrième
quarto
cuarto
forð
katriyem
kwárto
kwárto
fifth
cinquième
quinto
quinto
fĭfð
səŋkyem
kwínto
kínto
sixth
sixième
sesto
sexto
sĭksð
sizyem
sésto
séksto
seventh
septième
settimo
séptimo
sévənð
setyem
sétimo
séptimo
eighth
huitième
ottavo
octavo
éið
uityem
otávo
oktábo
ninth
neuvième
nono
noveno
náinð
nəvyem
nóno
nobéno
tenth
dixième
decimo
décimo
tenð
dizyem
dé€imo
ðésimo
Time
Temps
Tempo
Tiempo
táim
taŋ
témpo
tyémpo
second
seconde
secondo
segundo
sékənd
səgoŋd
sekóndo
segúndo
minute
minute
minuto
minuto
mînət
minut
minúto
minúto
hour
heure
ora
hora
áwər
ər
óra
óra
day
jour
giorno
día
déi
ʒur
¥órno
ðía
yesterday
hier
ieri
ayer
yéstərdei
yer
yéri
aўér
today
aujourd'hui
oggi
hoy
tudéi
oʒurdui
ó¥i
ói
tomorrow
demain
domani
mañana
tumárou
dəməŋ
dománi
manyána
Sunday
Dimanche
Domenica
Domingo
sƏndei
dimaŋʃ
doménika
ðomíngo
Monday
Lundi
Lunedì
Lunes
mƏndei
ləŋdi
lunedí
lúnes
Tuesday
Mardi
Martedì
Martes
túzdei
mardi
martedí
mártes
Wednesday
Mercredi
Mercoledì
Miércoles
wénzdei
merkrədi
merkoledí
myérkoles
Thursday
Jeudi
Giovedì
Jueves
ðƏrzdei
ʒədi
¥ovedí
Ħwébes
Friday
Vendredi
Venerdì
Viernes
fráidei
vaŋdrədi
venerdí
byérnes
Saturday
Samedi
Sabato
Sábado
sâtərdei
samdi
sábato
sábaðo
week
semaine
settimana
semana
wik
səmen
setimána
semána
weekday
jour de
giorno
día de
wíkdei
la semaine
feriale
la semana
weekend
week-end
fine
el fin
wíkĭnd
wik-end
settimana
de semana
month
mois
mese
mes
mənð
mwa
méze
mes
January
Janvier
Gennaio
Enero
¥ânyueri
ʒaŋvye
¥enáyo
enéro
February
Février
Febbraio
Febrero
fébruéri
fĭvriye
febráyo
febréro
March
Mars
Marzo
Marzo
mar€
mars
márso
márso
April
Avril
Aprile
Abril
éiprĭl
avrĭl
apríle
abríl
May
Mai
Maggio
Mayo
méi
mei
má¥o
máўo
June
Juin
Giugno
Junio
¥un
ʒuəŋ
¥únyo
Ħúnyo
July
Juillet
Luglio
Julio
¥əlái
ʒuwiye
lúiyo
Ħúlyo
August
Août
Agosto
Agosto
ágəst
ut
agósto
agósto
September
Septembre
Settembre
Septiembre
septémbər
septaŋbr
setémbre
septyémbre
October
Octobre
Ottobre
Octubre
aktóbər
oktobr
otóbre
oktúbre
November
Novembre
Novembre
Noviembre
novémbər
novaŋbr
novémbre
nobyémbre
December
Décembre
Dicembre
Diciembre
dĭsémbər
dĭsaŋbr
diێmbre
ðisyémbre
year
an
anno
año
yĭr
aŋ
áno
ányo
season
saison
stagione
temporada
sízən
seizon
sta¥óne
temporáða
spring
printemps
primavera
primavera
sprĭng
prəŋtaŋ
primavéra
primabéra
summer
été
estate
verano
sƏmər
ĭte
estáte
beráno
autumn
automne
autunno
otoño
átəm
oton
autúno
otónyo
winter
hiver
inverno
invierno
wîntər
iver
invérno
inbyérno
morning
matin
mattina
mañana
mórning
matəŋ
matína
manyána
noon
midi
mezzogiorno
mediodía
nun
midi
medzo¥órno
meðioðía
afternoon
après-midi
pomeriggio
tarde
âftərnún
apremidi
pomerí¥o
tárðe
evening
soir
sera
anochecer
ívning
swar
séra
ano€esér
night
nuit
notte
noche
náit
nwi
nóte
nó€e
midnight
minuit
mezzanotte
medianoche
mîdnáit
minwi
medzanóte
meðyanó€e
Adjectives
Adjectifs
Aggettivi
Adjetivas
â¥ĭktĭvs
ad¥ektif
a¥etívi
aðĦetíbas
tall
haut
alto
alto
tal
o
álto
álto
short
court
piccoli
pequeño
ʃort
kůr
píkoli
pekényo
thin
maigre
magro
flaco
ðĭn
megr
mágro
fláko
fat
gras
grasso
gordo
făt
gra
gráso
górðo
big
grand
grande
grande
bĭg
graŋ
gránde
gránde
small
petit
ragazzo
chico
smal
pəti
ragázo
ےko
long
long
lungo
largo
lang
loŋ
lúngo
lárgo
short
court
breve
corto
ʃort
kůr
bréve
kórto
young
jeune
giovani
joven
yəng
ʒən
¥óvani
Ħóben
old
vieux
vecchio
viejo
old
vyů
vékio
byéĦo
new
neuf
nuovo
nuevo
nu
nəf
nuóvo
nwébo
ancient
ancien
antico
antiguo
éin€ənt
aŋsyaŋ
antíko
antígwo
strong
fort
forte
fuerte
strang
for
fórte
fwérte
weak
faible
debole
débil
wik
febl
debóle
ðébil
fast
rapide
veloce
rápido
făst
rapid
veló€e
rrápiðo
slow
lent
lento
lento
slóu
laŋ
lénto
lénto
pretty
joli
bello
bonito
prîti
ʒoli
bélo
boníto
ugly
laid
brutto
feo
Əgli
le
brúto
féo
soft
doux
soffice
suave
saft
dů
sófi€e
swábe
hard
dur
duro
duro
Ħard
dur
dúro
ðúro
light
lumière
luce
ligero
láit
lumyer
lú€e
liĦéro
heavy
lourd
pesante
pesado
Ħévi
lur
pezánte
pesáðo
funny
drôle
divertente
divertido
fƏni
drol
diverténte
ðibertíðo
bored
boring
ennuyeux
noioso
aburrido
bóred
bóring
aŋuiyů
noyóso
aburríðo
happy
heureux
felice
feliz
Ħâpi
orů
felí€e
felís
sad
triste
triste
triste
sâd
trist
tríste
tríste
angry
fâché
arrabbiato
enojado
éingri
făʃe
arrabyáto
enoĦáðo
peaceful
paisible
tranquillo
pacífico
písfůl
pezibl
trankwílo
pasífiko
quiet
silencieux
silenzioso
tranquilo
kwáyət
silaŋsyů
silentsyóso
trankílo
loud
bruyant
rumoroso
ruidoso
láud
brwiyaŋ
rumorózo
rrwiðóso
rich
riche
ricco
rico
rĭ€
riʃ
riko
rríko
poor
pauvre
povero
pobre
por
povr
póvero
póbre
good
bon
buona
bueno
gůd
boŋ
bwóna
bwéno
bad
mauvais
male
malo
băd
move
mále
málo
hot
chaud
caldo
caliente
Ħat
ʃo
káldo
kalyénte
cold
froid
freddo
frío
kold
frwa
frédo
frío
clean
propre
pulito
limpio
klin
propr
pulíto
límpyo
dirty
salé
sporco
sucio
dƏrti
sale
spórko
súsyo
easy
facile
facile
fácil
ízi
fasil
fá€ile
fásil
difficult
difficile
difficile
difícil
dîfĭkəlt
difisil
difí€ile
difísil
more
plus
più
más
mor
plus
pyu
más
less
moins
meno
menos
les
mwa
méno
ménos
Colors
Couleurs
Colori
Colores
kƏlərs
kulər
kolóri
kolóres
white
blanc
bianco
blanco
Ħwáit
blaŋ
byánko
blánko
black
noir
nero
negro
blăk
nwar
néro
négro
red
rouge
rosso
rojo
red
ruʒ
róso
rróĦo
yellow
jaune
giallo
amarillo
yélou
ʒon
¥álo
amaríўo
blue
bleu
blu
azul
blu
blů
blu
asúl
green
vert
verde
verde
grin
ver
vérde
bérðe
orange
orange
arancio
naranja
órĭnʒ
oraŋʒ
arán€ó
naránĦa
purple
violet
viola
morado
pƏrpəl
vyole
vyóla
moráðo
pink
rose
rosa
rosa
pink
roz
rósa
rrósa
brown
marron
caffè
café
bráun
maroŋ
kafé
kafé
gray
gris
grigio
gris
gréi
gri
grí¥o
gris
silver
argent
argento
plata
sîlvər
arʒaŋ
ar¥énto
pláta
gold
or
oro
oro
gold
or
óro
óro
clear
clair
chiaro
claro
klĭr
kler
kyáro
kláro
Directions
Directions
Direzioni
Direcciones
dĭrékʃənz
direksyoŋ
diretsyóni
ðireksyónes
up
dessus
su
arriba
əp
dəsyu
su
arríba
down
bas
giù
abajo
dáun
ba
¥u
abáĦo
left
gauche
sinistra
izquierda
left
goʃ
sinístra
iskyérða
right
droit
destra
derecho
ráit
drwa
déstra
ðeré€o
north
nord
nord
norte
norð
nor
nord
nórte
south
sud
sud
sur
sáuð
sud
sud
surr
east
est
est
este
ist
e
est
éste
west
ouest
ovest
oeste
west
west
óvest
oéste
Family
Famille
Famiglia
Familia
fâmli
famiy
famíyia
famílya
father
père
padre
padre
fáðər
per
pádre
páðre
mother
mère
madre
madre
mƏðər
mer
mádre
máðre
brother
frère
fratello
hermano
brƏðər
frer
fratélo
ermáno
sister
sœur
sorella
hermana
sîstər
sər
soréla
ermána
son
fils
figlio
hijo
sən
fis
fíyio
íĦo
daughter
fille
figlia
hija
dátər
fiy
fíyia
íĦa
uncle
oncle
zio
tío
Ənkəl
oŋkl
zío
tío
aunt
tante
zia
tía
ănt
taŋt
sía
tía
nephew
neveu
nipote
sobrino
néfyu
nevu
nipóte
sobríno
niece
nièce
nipote
sobrina
nis
nyes
nipóte
sobrína
cousin
cousin
cugino
primo
prima
kƏzən
kuzaŋ
ku¥íno
prímo
príma
grandfather
grand-père
nonno
abuelo
grândfáðər
graŋper
nóno
abwélo
grandmother
grand-mère
nonna
abuela
grândmƏðər
graŋmer
nóna
abwéla
grandson
petit-fils
nipote
nieto
grândsən
pətifis
nipóte
nyéto
granddaughter
petite-fille
nipote
nieta
grândátər
petit fiy
nipóte
nyéta
husband
mari
marito
esposo
ĦƏzbənd
mari
maríto
espóso
wife
femme
moglie
esposa
wáif
fam
móiye
espósa
Conjunctions,
Conjonctions,
Congiunzioni,
Conjunciones,
Prepositions,
Prépositions,
Preposizioni,
Preposiciones,
Et Cetera
Et Cetera
Eccetera
Etcétera
kən¥Ənkʃəns,
koŋʒoŋksyoŋ,
kon¥untsyóni,
conĦunsyónes,
prépəzîʃəns,
prepozisyoŋ,
prepositsyóni,
preposisyónes,
etsétrə
etsetera
etێtera
etsétera
is
est
è
es
ĭz
e
e
es
is not
n'est pas
non è
no es
ĭz nat
nepa
nóne
noes
if
si
se
si
ĭf
si
se
si
if not
sinon
se non
sino
ĭf nat
sinoŋ
se non
sino
then
puis
poi
entonces
ðen
pwi
pói
entónses
other
autre
altro
otro
Əðər
otr
áltro
ótro
otherwise
autrement
altrimenti
de otra manera
Əðərwáiz
otrəmaŋ
altriménti
ðe ótra manéra
yes
oui
sì
sí
yés
wi
si
si
no
non
no
no
nóu
noŋ
no
no
maybe
peut-être
forse
quizás
méibi
půtetr
fórse
kisás
and
et
e
y
ănd
et
e
i
or
ou
oppure
o
or
u
opúre
o
nor
ni
né
ni
nor
ni
né
ni
but
mais
ma
però
pero
bət
me
ma
peró
péro
the
le
la
les
il
la
gli
el
la
los
las
ði
lə
la
le
il
la
gli
el
la
los
las
a
an
un
une
un
una
un
una
éi
ăn
ə
uŋ
un
úna
un
úna
this
ce
cet
cette
~ci
questo
esta
ðĭs
sə
set
set
si
kwésto
ésta
that
ce
cet
cette
~là
quella
ese
ðăt
sə
set
set
la
kwéla
ése
these
ces
ceux
celles
queste
estas
ðis
se
se
se
kwéste
éstas
those
ces
ceux
celles
quelli
aquellos
ðoz
se
se
se
kwéli
akéўos
at
à
a
a
ăt
a
a
a
by
par
per
por
bái
par
per
porr
above
au-dessus
sopra
encima
əbƏv
odəsyu
sópra
ensíma
below
dessous
sotto
debajo
bəlów
dəsu
sóto
ðebáĦo
before
avant
prima
antes
bifór
avaŋ
príma
ántes
after
après
dopo
después
âftər
aprĭ
dópo
ðespwés
until
jusqu'à
fino a
hasta
əntîl
ʒuska
fíno a
ásta
around
autour
intorno
alrededor
əráund
otur
intórno
alreðeðórr
behind
derrière
dietro
detrás
bĭĦáind
deryer
dyétro
ðetrás
between
entre
fra
entre
bĭtwín
aŋtr
fra
éntre
ahead
devant
avanti
adelante
əĦéd
dəvaŋ
avánti
aðelánte
in
on
dans
sur
in
on
en
ĭn
on
daŋ
sur
in
on
en
inside
dedans
dentro
dentro
însaid
dədaŋ
déntro
déntro
outside
dehors
fuori
fuera
áutsaid
dəor
fwóri
fwéra
here
ici
qui
ecco
aquí
acá
Ħĭr
isi
kwi
éko
akí
aká
there
là
ci
lì
là
ahí
allá
ðer
la
€i
li
la
aí
aўá
for
pour
per
para
for
por
per
pára
of
de
di
de
əv
də
di
ðe
of the
du
della
del
əv ðə
du
déla
ðel
with
avec
con
con
wĭð
avek
kon
kon
without
sans
senza
sin
wĭðáut
saŋ
sénsa
sin
who
qui
chi
quien
Ħu
ki
ki
kyén
what
quoi
che cosa
qué
Ħwát
kwa
kekósa
ké
that
que
che
que
ðăt
ku
ke
ke
which
qui
quali
cual
Ħwî€
ki
kwáli
kwál
when
quand
quando
cuando
Ħwén
kaŋ
kwándo
kwándo
where
où
dove
donde
Ħwér
u
dóve
ðónde
why
pourquoi
perché
por qué
Ħwái
porkwa
perké
porr ké
because
parce
car
perché
porque
bĭkáz
parse
kar
perké
pórke
how
comment
come
cómo
Ħáu
komaŋ
kóme
kómo
nothing
rien
niente
nada
nƏðing
riyaŋ
nyénte
náða
something
quelque chose
qualcosa
alguna cosa
sƏmðing
kelkuʃoz
kwalkóza
algúna cósa
everything
tout
tutto
todo
évriðing
tu
túto
tóðo
no one
personne
nessuno
nadie
nówən
person
nesúno
náðie
someone
quelqu'un
qualcuno
alguien
sƏmwən
kelkaŋ
kwalkúno
álgyen
everyone
tout le monde
tutti
todo el mundo
évriwən
tulumond
túti
tóðo elmúndo
both
les deux
entrambi
ambos
boð
ledu
entrámbi
ámbos
neither
ni
né
ninguno
náiðər
ni
ne
ningúno
little
few
peu
po
pochi
poco
pocos
lîtl
fyu
pů
po
póki
póko
pókos
much
many
beaucoup
molto
molti
mucho
muchos
mə€
mîni
boku
mólto
mólti
mú€o
mú€os
how much /
combien
quanto
quanti
cuanto
cuantos
how many
koŋbyaŋ
kwánto
kwánti
kwánto
kwántos
Pronouns
Pronoms
Pronomi
Pronombres
First Person
Première Personne
Prima Persona
Primera Persona
I
me
je
me
moi
io
me
mi
mio
yo
me
mi
my
mine
mes
mon
mien
mie
mia
miei
mí
mía
mío
ái
mi
ʒe
mə
mwa
ío
me
mi
mío
ўo
me
mi
mái
máin
me
moŋ
myoŋ
míe
mía
míei
mí
mía
mío
First Person
Première Personne
Prima Persona
Primera Persona
Plural
Pluriel
Plurale
Plural
we
us
nous
on
noi
ci
ce
nosotros
(as)
our
ours
nos
nôtre
nostro
nostra
nuestro
(a)
wi
əs
nu
o
nói
€i
€e
nosótros
(as)
dio preload="none" id="ita-ci">
dio preload="none" id="ita-ce">
áwər
áwərz
no
notr
nóstro
nóstra
nuéstro
(a)
Second Person
Deuxième personne
Seconda persona
Segunda persona
you (familiar)
you (formal)
tu
te
toi
tu
te
ti
tú
te
ti
vous
Lei
Loro
usted
yu
tu
tə
twa
tu
te
ti
tú
te
ti
vu
léi
lóro
ustéð
Second Person
Deuxième Personne
Seconda Persona
Segunda Persona
Plural
Pluriel
Plurale
Plural
you(s)
vous
voi
loro
vosotros
ustedes
yu(z)
vu
vói
loro
vosótros
ustéðes
your
vos
votre
vostro
tu
tuyo
yours
le vôtre
il tuo
su
suyo
yor
vo
votr
vóstro
tu
túўo
yúərz
luvotr
il túo
su
súўo
Third Person
Troisième Personne
Terza Persona
Tercera Persona
he
she
il
lui
la
elle
lui
lo
lei
ella
él
la
ella
it
leur
leurs
ce
ci
ciò
suyos
suyas
Ħi
ʃi
il
lui
la
el
lúi
lo
léi
éla
él
la
éўa
ĭt
lər
lər
€e
€i
€o
súўos
súўas
him
her
it
celui
lui
gli
egli
sua
el
le
lo
Ħĭm
Ħər
ĭt
səlui
lui
gli
éyyi
súa
el
le
lo
his
hers
its
la sienne
suo
sue
su
sus
Ħĭz
Ħərz
ĭts
lasyəŋ
súo
súe
su
sus
Third Person
Troisième Personne
Terza Persona
Tercera Persona
Plural
Pluriel
Plurale
Plural
they
il
ils
elles
esso
essa
essi
ellos
ellas
ðéi
il
il
el
éso
ésa
ési
éўos
éўas
them
la
le
les
la
le
li
les
los
las
ðem
la
lu
le
la
le
li
les
los
las
their
theirs
ce
eux
lo
loro
su
sus
suyo(s)
ðer
ðerz
su
ů
lo
lóro
su
sus
súўo(s)